P.S. 22 december

redan klockan 8 började Bes mumla om kaffe men jag var inte redo att öppna ögonen och tassa upp i det kalla rummet. Vid 10 hade vi ändå fått i oss frukost och begav oss ut i regnet på vår resa in till den eviga staden. Vi kom på rätt buss och sen också rätt tunnelbana till och från Anagninga. På kartan över stop stod Barbarini och under där stod det Fontana di Trevi så då åkte vi dit och slängde en slant innan vi vandrade vidare mot Spanska trappan.
Mitt i trappan bevittnade vi hur en präst stänkte vatten på ett inplastat Jesusbarn. och sen klättrade vi upp och gick in i Trinita dei Monti och lyssnade på ljuvlig körsång. Sen visste vi inte vart vi skulle ta vägen så då gick vi bara förbi alla lyxiga butiker tills vi hamnade vid "ona" eller rättare sagt Tibern. Vi korsade på ponte Cavour och vid Tribunalen(?) blev det kartläsning och vi bestämde att det var dax för fika. Insåg att Castel Sant Angelo var väldigt nära så då knatade vi dit och in och upp och runt och runt innan vi tillslut hittade ut igen, fantastiskt ställe! Med kurrande magar tog vi oss så över Ponte Sant Angelo - den hadde massor av gubbar på pinnar=statyer. Äntligen fick vi fylla magarna med Carbonara, äckligt kaffe och gott the på Trarroria da Luigi. Sen gick vi FEL...vår karta har väldigt korta avstånd och felvända sevärdheter... När vi hamnade på via Arenula och jag trodde att "ona" var åt andra hållet än den var fick Bes läsa kartan! Men allt felgående gjorde att vi fick se Monumento a vittorio Emmanuelle II i skymningen -vackert!
Fick syn på en Spart butik så då knatade vi dit för att köpa sprit, det fanns många gångar och kringelkrokar och vi hittade allt utom just sprit. Nedstämnda gick vi till kassan med choklad och snacks och insåg att alla andra hade sprit och öl i korgarna?!?
Men 100 meter från Barbirini stationen hittade vi en butik som skyltade med de dryckesvaror vi ville ha! I metron var det rusning men vi lyckades trycka oss ombord på det tredje tåget som förde oss tillbaka till Anignina, där buss 507 mot del Grotto väntade för att ta oss fem stationer bort och därmed hem. Nu är det första märkliga Sparsnackset slut men snart blir det bad och champagne för att värma våra frusna kroppar och stärka oss inför morgondagen!